Höga temperaturer

Håll koll på inomhustemperaturen, drick mer och ta det lugnt. Här hittar du tips på hur du bäst tar hand om dig när det är riktigt varmt ute.
Uppdaterades
Foto: Linda Otterstedt, Johner
Det är viktigt att dricka mycket när det är varmt. Foto: Plainpicture/Johnér
  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen
    Risken för hälsoproblem ökar när temperaturen stiger inomhus. När temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd ökar riskerna påtagligt.
  • Drick mer vatten
    Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
  • Ordna en sval miljö
    Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
  • Svalka dig
    E    n kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.
  • Ta det lugnt
    Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Var uppmärksam på kroppens varningssignaler
    Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.
  • Förvara läkemedel rätt
    Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.
  • Lämna inte handsprit i bilen
    Handsprit innehåller alkohol och är mycket brandfarligt. Avångningen i handspriten ökar när temperaturen stiger.     Detta i kombination med en gnista eller låga kan orsaka en brand. Gnistor kan uppstå när man till exempel öppnar eller stänger bildörrar.

Ökad risk för bränder och elstörningar

Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar.

Belastningen på elförsörjningen ökar också vid höga temperaturer eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas. Vid extrem hetta drabbas järnvägsspår av så kallade solkurvor.

Källor: 177 Vårdguiden, MSB, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).